Välj språk / Choose language: Svenska | Engelska

mando-gtr_colour960x330

Anders Westin

Under hösten 2010 träffar jag den legendariske basisten Tommy Cassemar vid en spelning på Katalin i Uppsala. Vi sitter i baren efter avslutad konsert och pratar musik och Tommy frågar om jag spelar något instrument. Jag känner mig lite osäker på vad jag skall svara. Min musikaliska identitet och självbild är som ljudtekniker och producent. Någon som hjälper andra att höras och låta bra. Jag svarar i alla fall att jag spelar gitarr och skriver låtar. Han frågar vad det är för stil. Jag funderar på hur jag skall beskriva det jag gör då jag själv inte riktigt vet vilken etikett som bäst passar in. Berättar i stället vad jag lyssnar på och kläcker ur mig nåt yvigt om storheten med Townes van Zandt. Tommy blir genast entusiastisk och frågar om jag inte kan skicka en demo. Jag får hans adress och telefonnummer och lovar skicka en CD.

Några månader senare plingar det till i telefonen. Jag ser att det är ett sms från Tommy. Det skulle komma att påverka mig och min musik mer än jag förstod just då. I textmeddelandet stod det: ”Har nu lyssnat å blev småknäckt. F-n vad bra! Det här måste du göra nånting av!!!” Jag sitter tyst och stirrar på detta sms i flera minuter.

En dryg månad senare träffas jag och Tommy igen i Uppsala strax innan ett soundcheck. Vi pratar om hur jag kan gå vidare med musiken. Det behövs en trummis. Tommy föreslår Peter ”Korre” Korhonen som bl.a. spelar med Sophie Zelmani. Vi kommer överens om att ses och spela in grunder till låtarna. Utan att ha någon erfarenhet av att spela med dessa två musiker tänker jag på hur bra detta skulle kunna bli. Känner mig i samma ögonblick som en bluff. Vem är jag? Är de här låtarna bra? Kan jag verkligen genomföra det här?

Jag jobbade vidare med att skriva klart låtarna och i Oktober 2013 träffas vi till slut i Studio Löten i Uppsala. Tommy, Korre, jag själv och min vän Andreas Runeson som hjälper till med inspelningen. Jag är förväntansfull och lite spänd men det släpper. Stämningen är avslappnad och när inspelningen väl rullar slår det mig att det här nästan är för bra för att vara sant.

Anders Westin

Mer info om skivan House by the Lake